Related Paintings of unknow artist :. | Still Life | Paternal Admonition | Portrait of Varvara Alexeevna Sheremeteva | Retrato del nino Carlos Pomar Margrand | The Prospect of Nottingbam from the east |
Related Artists:
Thoms mile richardson,jun
1813-1890
MEI, Bernardino
Italian painter, Roman school (b. 1612, Siena, d. 1676, Roma) Italian painter, draughtsman and printmaker. His early art drew on a variety of sources, which included the naturalism of Rutilio Manetti and Francesco Rustici, the descriptive realism of the engraver Giuliano Periccioli (d 1646) and the Baroque of Raffaelle Vanni. Mei's interests even embraced 16th-century Sienese art. This stylistic variety is evident in his first known works, such as a bier (Casole d'Elsa, Collegiata), three signed miniatures in the Libro dei leoni (1634; Siena, Pal. Piccolomini, Archv Stato) and frescoes of scenes from the Life of St Bernard (1639; Siena, oratory of S Bernardino). His experimental approach is also displayed in such works as the Annunciation (Siena, Mus. Semin. Montarioso), which may be dated between the mid-1630s and the early 1640s. Mei's early maturity is marked by a conscious return to the naturalism of Manetti, enriched with a Baroque pathos and soft, fluid brushwork, as in the St Peter in Prison Awoken by the Angel and St Peter Freed by the Angel (both Siena; Conservatori Femminili Riuniti). His interest in both naturalism and the Baroque made him responsive to the art of Mattia Preti, possibly seen in Rome, as in the Beheading of St John the Baptist (1647; Siena, oratory of S Giovannino in Pantaneto) and the frescoes of scenes from the Life of St Roch and Life of St Job (1648; Siena, S Rocco),
ulrica fredrica pasch
Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.